' ' ' ' ' '  
     
  Ladomir – en slags historia  
  Ladomir såg dagens ljus i Helsingborg våren 1984.
De som då ville göra något bra tillsammans var Kire Nilsson - sång,
Anna Öberg - synt, Göran Rydén - cello och Kristoffer Svensson - trummor.
Konserter gavs i Helsingborg (bland annat som förband till Tant Strul på legendariska Rockpiren) och i Köpenhamn, Landskrona, Lund, Stockholm (Ultra) och Helsingör.		  
 
Kristoffer, Göran, Kire & Anna		  
     
  I februari 1985 började Göran plugga medicin i Göteborg, Anna och Kire bestämde sig för att flytta med upp men Kristoffer blev kvar i Skåne.
En del trummisar testades i Göteborg men till slut bestämde man sig för att skaffa trummaskin. En investering som svalde halva Kires studielån (som på den tiden betalades ut i klump en gång per termin). Ett syntigare sound var därmed satt och ganska omedelbart kom man med i musikföreningen GARAGELIGAN som arrangerade spelningar och festivaler. Där lärde man känna band som Camouflage och Brand och deltog i juni 1985 på årets Slottsskogsfestival.		  
     
  En annan Helsingborgare - Owe Orwar - anslöt sig till bandet tidigt 1986 och först nu kunde bas läggas till ljudbilden. Man spelade ute, bland annat som förband till Cortex i Trollhättan, och senare samma år spelades fyra låtar in i Music-a-matic studio under överinseende av Henryk Lipp och Mikael Ilbert.
En inspelning som kom att resultera i debutsingeln "Inför min dom / Bara inte Tystnad". En singel som släpptes på det lilla oberoende skivbolaget Nonstop Records där en av de drivande figurerna var Mats Jönsson från Attentat, som också bokade Ladomir live under en tid.		  
 
Kire, Göran, Owe & Anna		  
     
  Strax innan att singeln skulle släppas meddelade Göran och Owe att de lämnade bandet för att satsa på sina studier. Fredrik Furtenbach provade kort som basist men tiden var ännu inte mogen för ett musikaliskt samarbete mellan Kire & Fredrik, som ju senare kom att bilda Mazola Party tillsammans.  
     
  Istället bestämde sig Kire för att axla basspelet själv samtidigt som Annas lillebror Alexander Öberg, som turligt nog suttit nere i HBG och lärt sig spela cello, flyttade upp och anslöt sig lagom till att "Inför min dom" intog förstaplatsen på radio-programmet Bommens egen topplista SPRÄNGLISTAN. Ladomir var då åter en trio.  
 
Alexander, Anna & Kire		  
     
  Förstaplatsen på Spränglistan behölls i fyra veckor och Anna, Alexander & Kire spelade flitigt ute som ett resultat av den genomslagskraft som radioprogrammet hade i de alternativa musikkretsarna.
  
   
  På vägen träffade man den fiolspelande Maria Stålhammar som kom med i bandet lagom till att singel nr 2: "Tro mig / Beväpna er" spelades in.
Detta var tidigt på våren 1987 och platsen var Silence-studio i Koppom med Anna och Alexanders storebror Sebastian Öberg (Fläskkvartetten) som producent.		  
 
Anna, Maria, Kire & Alexander		  
 

I Maj 1987 var Ladomir i Stockholm och spelade på ett fullsatt Ritz.
En livekonsert spelades in av SR för radioprogrammet "En galakväll på Tre Backar" med Staffan Hellstrand som programledare och producent.
Det hela sändes i P3 i juli 1987.

  
  Senare samma sommar spelade man på andra HULTSFREDSFESTIVALEN i Glädjetågets tält:
  
  Sista singeln: "Laika / Sisyfos" spelades in i Nacksvings gamla studio i Göteborg och efter det var det dags för Alexander att välja en annan väg. Han hade bestämt sig för att satsa på teatern och gick senare regilinjen på DI med känt resultat.  
  Anna, Kire & Maria åkte till Norrland på turné och fortsatte fram till och med sommaren 1988 då man, istället för att spela in den LP man planerat, beslöt sig för att lägga bandet på is.  
 
Maria, Kire & Anna		  
 


Lite pressklipp från 80-talet:

  
 

Arbetet

  
  Länstidningen Södertälje  
  Norrländska Socialdemokraten  
  Sundsvalls Tidning  
  Falukuriren  
  Göteborgs-Posten   
  Göteborgs-Posten recension  
  GT  
  Helsingborgs Dagblad  
  Spränglistan Lilla Bommen/GT  
     
 

I maj 2006 träffades Anna, Kire, Alexander och Maria för att spela igen. "Vidare mot framtiden, vi kan inte sluta nu, så matt efter dessa dagar men jag darrar - darrar efter mer…" ur låten Vidare.